Nu är det bara fyra dagar kvar att göra sig hörd om företagshemligheter! EU-kommissionen har sedan några år tillbaka ett projekt för att få upp så kallade företagshemligheter på agendan. En företagshemlighet är någon bit information från ett företag som företaget inte gjort öppet för omvärlden. Kommissionens aktiviteter handlar om huruvida staten bör gå in och aktivt hjälpa företaget hålla sina hemligheter hemliga på något sätt. Vi i #exile6e har gjort en svarsmall till denna konsultation, och nedan kommer en motivering till varför DU bör svara innan dödslinjen 8 mars!!

Piratpartiets principprogram uttrycker på många håll att företagshemligheter som rättslig institution är oönskvärda. Även om  det är möjligt, och rimligt, att acceptera att företag håller vissa processer och kunskaper för sig själva, är det knappast värdefullt för staten eller någon offentlig instans att gå in och aktivt bevara hemligheterna åt företaget. Om staten ska gå in och göra tjänster åt ett företag, måste det finnas en nivå av ömsesidighet - företagshemlighetsskydd är per definition ensidigt från staten till företaget: utan att få någonting tillbaka går samhället in med gemensamma resurser, utredningsinfrastruktur och polisiära funktioner för att säkerställa företagets trivsel.

Logga med otydlig juridisk status. Är detta upphovsrättsintrång?

 

Vi ledamöter har ett arbetsverktyg som heter "fråga för skriftligt svar". Det verktyget kan man använda för att ställa kommissionen, ministerrådet, semi-permanente ordföranden för rådet eller höga utrikesrepresentanten till svars för olika aktiviteter de genomför (eller undlåter att genomföra).

Innan jul blev jag kontaktad av en orolig medborgare som inte var säker på varför kommissionen valt att upphovsrättsskydda till lagens fulla utsträckning en utredning de för närvarande genomför för att utreda småföretag i kultursektorns behov.

Min fråga lyder så här:

I syfte att få en bättre bild av marknadspotentialen avseende en garantifacilitet för kultursektorn och den kreativa sektorn har kommissionen gett i uppdrag åt IDEA Consult att, i samarbete med Ecorys NL, samla in data om strukturen inom kultursektorn och den kreativa sektorn inom EU, finansieringsbehovet hos de organisationer som verkar inom dessa sektorer samt bankers utlåningsbeteende inom detta område.

Undersökningen är dock upphovsrättsskyddad, enligt information på undersökningens webbsida.

Det har pågått en lågmäld debatt om personuppgiftsskyddet i Sverige senaste veckan.

Dels har jag skrivit på Europaportalen att svenska ledamöter vill avskaffa personuppgiftsskyddet. Det har Olle Schmidt svarat att det är en våldsam överdrift, vilket jag tolkar som att han inte läst sitt utskotts yttrande. Han påtalar vidare att det skulle ha funnits ett brett politiskt stöd för yttrandet i utskottet, vilket inte är sant eftersom socialdemokraterna, de gröna/piratpartiet och vänstergruppen röstade emot yttrandet helt och hållet. Den liberala kollega som representerade Olle Schmidt i konsumentskyddsutskottet tycker att bankindustrin framställt genialiska ändringsyrkanden som till fullo speglar hans åsikter och värderingar (enligt dansk dagspress). Liberala gruppen mottog hård kritik från konsumentgrupper för sitt agerande i konsumentsskyddsutskottet.

Idag skriver Amelia och tolv kollegor till henne om EU:s långtidsbudget.

"I en tid av europeisk legitimitetskris och när europeiska medborgare distanserar sig från den europeiska integrationsprocessen antog europeiska ledare för någon vecka sedan en budget som är imponerande i sitt bakåtsträvande."

Aftonbladet Debatt 2013-02-26

Tidigare i februari annonserade EU och USA sin avsikt att ingå ett omfattande ekonomiskt samarbetsavtal - Transatlantic Trade and Investment Partnership TTIP - det Transatlantiska handels- och investeringsavtalet. TTIP blir därmed ett av inte mindre än 13 olika "djupa och omfattande" bilaterala handelsavtal som EU för tillfället förhandlar om eller snart kommer att inleda förhandlingar om med andra stater.

Europaparlamentets handelsutskott, INTA, ordnade en utfrågning med EU-kommissionens handelskommissionär Karel De Gucht. De Gucht var en av de ledande aktörerna bakom det starkt kritiserade ACTA-avtalet som Europaparlamentet röstade nej till i somras. Medborgare, NGOs och politiker oroar sig för att de rättskränkande reglerna från ACTA skall smugglas tillbaka i nya internationella avtal, till exempel TTIP. Att TTIP kommer att innehålla ett immaterialrättskapitel står redan klart. Handelsutskottets ledamöter - från vänstern till konservativa - överöste därför De Gucht med kritiska frågor om ACTA, upphovsrätt och immaterialrättskapitel i TTIP och handelsavtal i allmänhet.

De Gucht svarade undvikande men erkände samtidigt att parlamentets beslut om ACTA måste respekteras och att nya handelsavtal inte skall diktera EUs lagstiftning på området:

"You cannot change legislation by a treaty"

"It is not up the Commission to change legislation"

"I´m not going to do this [introduce ACTA] by the back door".

Att kommissionen tagit till sig av parlamentets kritik är klart positivt.

De Gucht in INTA: No new legislation by trade deal

De Gucht in INTA: Will not introduce ACTA by back door

http://www.youtube.com/watch?v=d0CtN09yPkA

http://www.youtube.com/watch?v=fgyM646C2DI