Vad är vettigt att svara om man inte gillar digital rights management (DRM), nu när kommissionen äntligen frågar? Vi har gjort en preliminär svarsmall för samrådet här. Den får gärna spridas, remixas och göras om :-) Vill man läsa frågorna i originaldokumentet finns de här, och oerhört pedagogiskt framställt av Open Knowledge Foundation Deutschland här. Nu kommer framtiden!

För att verka emot att DRM helt omdefinierar vad lagen är, och blir ett verktyg för de som inte vill ha konkurrens och innovation bör man försöka skriva svar på fråga 13 eller fråga 73. Men DRM skär in i många frågeställningar i upphovsrättslagstiftningen: även frågorna 32(b), 36(b), 58, 76 och 80 berör kopieringsskydd.

DRM är inte egentligen ett problem för att det finns, utan har blivit ett problem för att man särskilt i USA tillåter att tekniska skyddsåtgärder omdefinierar lagen. Så länge man kan tekniskt och genom avtal begränsar användare i högre utsträckning än lagen tillåter (genom internetfiltrering, kopieringsskydd, eller vad det nu kan vara) så verkar vi tillåta det på internet. I fråga 73 kan man svara att det inte borde vara så. Som medborgare måste man kunna förlita sig på att de rättigheter lagstiftarna ger oss är de som gäller. Lagen måste vara tydlig med hur människor i samhället får och inte får umgås, utan detta överlåts på företag som dessutom ska samarbeta med varandra om att kontrollera vad användare ska göra!

Avslöjandena att Sverigedemokraternas folkvalda representanter säger dumma, rasistiska saker på internet kunde göras på grund av dataintrång. Dataintrång är normalt sett brottsligt, och fängelsestraffen för dataintrång är på minst två år, upp till fem år. Dataintrång är också väldigt brett definierat: man behöver inte ha röjt identitetsuppgifter, utan det kan räcka med att ha otillgängliggjort information som någon velat göra tillgänglig (t ex ddos).

Eftersom Anna Troberg redan har gått igenom pressetik  och den allmänna rätten att yttra sig, även på dumma sätt, tänkte jag ta upp en annan aspekt: offren för dataintrång.

Det är nämligen inte Sverigedemokraterna som är brottsoffer enligt lag, utan Disqus. Kanske också Adobe. Enligt vår rådande IT-brottslagstiftning är det Disqus och Adobe som är brottsoffer. Om något av företagen väljer att polisanmäla Researchgruppen finns, så vitt jag förstår, goda förutsättningar för vart och ett av dem att få individerna i Researchgruppen dömda för dataintrång.

Hur man föreslår legaliserad fildelning i kommissionens samråd om upphovsrätt har upptagit mina tankar i flera dagar. Vi har gjort en preliminär svarsmall för samrådet här. Den får gärna spridas, remixas och göras om :-) Vill man läsa frågorna i originaldokumentet finns de här, och oerhört pedagogiskt framställt av Open Knowledge Foundation Deutschland här. Nu kommer framtiden!

Det som behövs för att legalisera fildelning är en rättighet att i privat syfte eller utan vinstsyfte göra saker tillgängliga. Detta kan man svara på fråga 8 i konsultationen, men också fråga 23. Frågan är naturligtvis snarare hur man motiverar ett sådant förslag.

Fråga 8 handlar om det finns problem med "the 'making available' right". Man behöver inte bry sig om att kommissionens fråga är ställd på ett väldigt kryptiskt sätt, utan det går alldeles utmärkt att förklara att man är besviken, ledsen och upprörd som europeisk medborgare över att icke-kommersiella torrenttrackers, streamingsidor och dc-hubbar blockeras, och att ägarna jagar av både polis och argsinta upphovsrättsadvokater. Att lista exempel är viktigt - gärna exempel på personliga besvikelser och som kopplar till andra EU-länder.

With all indignity and rage: Fuck it. The European Commission has decided to table a small proposal on trade secrets which would put trade secrets under the Intellectual Property Rights Enforcement Directive. This is not only bad for citizens, their human rights, their privacy and their freedom of speech but also for other businesses. Evidence-gathering procedures under IPRED are such that companies who are accused of trade secret infringement, would themselves run the risk of having their trade secrets infringed.

Last year, in close cooperation with several Pirate Parties in Europe, we organized at my office an opportunity for citizens to voice themselves on trade secrets. Trade secrets are currently supported by three major industry blocks: the pharma industry, the chip manufacturers and the defence industry. In the last case, defence industries, it's because intelligence agencies and military muppets have a deep desire to monitor everyone in order to ensure that we don't act in a way negative for the economy.

That's right sirrah: trade secrets is our militaries' and law enforcements' tickets into persisting presence in the networks. For our own good, of course, and with maximum corporativist intentions.

Kommissionens samråd om upphovsrätt upptar mina tankar just nu. Vi har gjort en preliminär svarsmall för samrådet här. Den får gärna spridas, remixas och göras om :-) Vill man läsa frågorna i originaldokumentet finns de här, och oerhört pedagogiskt framställt av Open Knowledge Foundation Deutschland här. Nu kommer framtiden!

Idag tänkte jag publicera mina förhandstankar om vem som ska ta ansvar för vad på nätet. Vi har en pågående konflikt mellan .SE-stiftelsen och svenska åklagare om huruvida man är ansvarig för upphovsrättsintrång genom att tillhandahålla domännamn åt The Pirate Bay. Det är precis denna typ av "mellanhandsansvar" som blivit väldigt vanlig att prata om i upphovsrättssammanhang och där det finns många juridiska och politiska oklarheter som borde benas ut.

En av mina personligen största problem med upphovsrätten är t ex att jag menar att diskussionen om mellanhandsansvar vi har, både politiskt och i juridiken, nästan förutsätter att alla aktörer som tillhandahåller någon form av tjänst på nätet måste kontrollera sina användare. Det här kontrollsystemet menar jag varken är bra för internet eller för Europa. Därför har jag filat på nedanstående svar:

Fråga 11 om huruvida man får länka och sånt till upphovsrättsskyddat material eller om det är upphovsrättsintrång:

Försvarsmakten tillkännagav den 16 december att det som är lugnt på ytan i själva verket är ett hänsynslöst blitzkrig i våra routrar och accesspunkter. Det här är en mycket dålig framställning av verkligheten, som ju egentligen har väldigt lite med Försvarsmakten att göra. Som jag beskriver i senaste Hacking the exile6e handlar det snarare om att både säkerhetstekniker och militärer verkar ha byggt upp en massa trevliga vänskapsnätverk där de sedan diskuterar med varandra om diverse otäckheter de tycker borde åtgärdas.

En otäckhet som gör många nätverkstekniker och säkerhetstekniker lite ledsna just nu är de så kallade "BGP-attackerna" från tidigare i år. Troligtvis har någon med vilje routat trafiken på nätet fel, så att den hamnat i Vitryssland eller Island istället för USA. BGP är ett protokoll som säger åt trafik på internet var trafiken ska gå. Man har utgått ifrån att det inte går att manipulera med vilje, men nu är man inte säker.

I en artikel beskrivs det så här: "While it’s a fair bet that some kind of crime was at least attempted if not committed in carrying out these attacks, the legal jurisdictions will be kind of tricky to sort out. The attackers could be anywhere in the world and might have used ISPs in Belarus and Iceland without their knowledge. With possible victims in a variety of countries, prosecution of a crime — if one was indeed committed — would likely be difficult." (mina understrykningar)

Just nu funderar jag mycket på hur jag ska svara på kommissionens samråd om framtidens upphovsrätt. En viktig del av samrådet är hur vi hanterar alla dessa tekniska skyddsåtgärder som annars förstör många nya affärsmodeller, juridisk säkerhet och fråntar användare (både företag och privatpersoner, samt bibliotek och forskare) deras juridiska rättigheter. Jag hör gärna vilka åsikter och synpunkter andra har, och jag tycker alla bör fundera på vilka svar de själva vill ge till kommissionen! Vi har gjort en preliminär svarsmall för samrådet här. Den får gärna spridas, remixas och göras om :-) Vill man läsa frågorna i originaldokumentet finns de här, och oerhört pedagogiskt framställt av Open Knowledge Foundation Deutschland här. Nu kommer framtiden!

Jag har skissat på följande texter:

Svar på fråga 13 som handlar om återförsäljning av digitala produkter:

Various movements, political parties and NGOs do organize conferences from time to time. So why should the Pirate meeting that took place in Maastricht this weekend be special?

Well, it was I guess this was the first conference, that was actually organized – in a squat. Landbouwbelang, it might be a hard name to remember, but it is actually a squat/culture center in an abandoned factory at the banks of the Maas River in Maastricht, Netherlands.

The whole event took two days and the participants were from many countries from around the region (Germany, the Netherlands, Belgium). I was the only one who came there from Amelia's team. The organizers were Belgians, the speakers pretty much lot of people from Civil Society – as well as from the Pirate Party.