Nu har Piratpartiet öppnat för fler politiska talespersoner, och jag kan med stolthet annonsera att jag kandiderat till posten som talesperson för områdena näringspolitik och patent. Här nedan är den text jag tidigare ikväll skickat till partiledningen för att motivera varför mina ansträngningar för partiet på området kommer att gynna både partiet, och mig.

Det här är min kandidatur till posten som talesperson för Piratpartiet på området näringsliv och patent.

Jag har länge varit drivande i partiet för både utveckling av patentpolitiken och av näringspolitiken och har stor kännedom om dessa områden. Jag har deltagit i de flesta diskussioner partiet haft på dessa områden sedan starten och lagt ett antal framgångsrika motioner till partiets medlemsmöten kring de här frågorna.

Jag har ett brett kontaktnät inom och utom Sverige, som berör bägge politiska områdena, vilket kan gynna partiet när vi söker aktörer att samverka med i frågorna. Jag har även ett brett kontaktnät inom partiet, och tror därför att jag har goda möjligheter att samla ihop en gedigen grupp grävare som kan hjälpa mig med bevakningen av riksdagens arbete på dessa områden. Jag har även viss egen erfarenhet av att titta igenom statliga utredningar och genomföra egen bevakning.

I've had two random comments on my recent blogpost about Anakata and freedom on twitter that were so interesting I wish to recite them here, with longer commentary than 140 characters:

Henrik Kramshoej (professional security consultant with an understanding of business and economics with regards to securing enterprises) says the following:

"houses are not people, and they should not be protected by criminal law as if they were people." so what about burglary?

Computers are, in addition to not being people, also not houses. If an apartment in an apartment block is burgled, we do not protect the apartment block owner, we protect the apartment owner or the resident of the apartment. But actually, in the vast majority of cases we also don't do that because less than 5% of all burglaries are ever investigated by the police. This is why private security is very common in apartment blocks now. That is a major difference between IT crime law and house burglary law: in the former, we have a specific goal and ambition to protect whoever provided the flawed security system or whoever owns the computer ("the house") where different entities co-exist. In house burglary law, we have a clear focus on protecting the individual whose home was burgled.

The two legal regimes covering private real estate and computers are based on completely different problem formulations, and relatively similar solutions. The solution, as explained by Mr Kramshoej, is that

if NOT kept illegal to break into computers you will allow a lot to try it, which will require costly protections for all :( [...] just investigating a simple breakin is extremely costly and smaller companies and orgs will suffer greatly :-(

Många svenska företag och universitet utsätts för dataintrång enligt DN. FRA:s Fredik Wallin, som man får förmoda är marknadsanalytiker eller näringspolitisk expert av något slag, tillhandahåller följande kloka kommentar: "Det urholkar Sveriges konkurrenskraft som nation."

Varför FRA, en hemlig myndighet, med i stort sett hemligt mandat och utan vidare granskning av svenska makthavare, har blivit ansvariga för att upprätthålla svensk konkurrenskraft internationellt går mig förbi. Sovjetunionen och flera länder i Östblocket hade länge centralt planerade ekonomier vars främsta maktcentra var just underrättelsetjänsterna, och det fungerade dåligt för dem. Det finns ingen anledning att tro att FRA:s tjänstemän kommer att lyckas bättre med den planerade ekonomin, och det är ett misslyckande för den liberala demokratin att svenska och utländska regeringar i ökad utsträckning verkar tro detta.

I den liberala demokratin försöker man lösa identifierade problem. Det jag och många andra har fått lära oss i skolan på 1990-talet är att den liberala demokratin är det bäst fungerande systemet, eftersom det arbetar med problem som faktiskt finns och hittar lösningar till dessa problem.

I det här fallet är problemet identifierat att det kan finnas sårbarheter i mjukvaruimplementationer (eller i hårdvara) som kan utnyttjas av människor utan goda avsikter. Om dessa människor tillhör en utrikisk säkerhetstjänst finns det fyra lösningar jag kan se:

The case against Anakata in both Sweden and Denmark is unrelated to copyright law or The Pirate Bay, but has everything to do with useless IT crime laws. So it's a shame that there are lots of misconceptions about that.

Anakata is not (only) on trial for copyright infringement in neither Sweden or Denmark. He's on trial for hacking into important government systems using zero-day exploits and taking data logs. In Sweden the data logs mostly consisted of personal information that would have anyway been public had he asked for it - therefore the government authorities have not found it appropriate to report even to the police the break-in. In Denmark I'm not sure exactly who reported what, or why, and also it's not particularly relevant.

It's anyway good to know, when one is protesting for Anakata's freedoms, which particular type of activity one is defending and which other activities one isn't. If one feels that The Pirate Bay was a worthwhile endeavour for Anakata to engage with, then probably one should not care about the on-going trials against him at all, but rather about the EU copyright consultation.

IT-brottslighet är ett område som orsakar mig tilltagande irritation. Aftonbladet skrev för ett par dagar sedan om massiva hackattacker mot storspelen. Läget är så allvarligt att polisen besökt  spelaren Phantoml0rds bostad. Av vilken anledning polisen besökt Phantoml0rd är oklart.

Det som har hänt verkar vara att vissa av spelföretaget EA Games servrar utsatts för överbelastningsattacker. Att genomföra överbelastningsattacker är brottsrubricerat i Sverige. Men det är inte Phantoml0rd som är offer för överbelastningsattacken utan EA Games, tillhandahållare av storspel. Phantoml0rds aktiviteter har eventuellt störts av attackerna, men han är inte brottsoffer.

Artikeln avslutas med att "[t]otalt har ”Dota 2”, ”League of legends”, Club Penguin och Battle.net drabbats av attackerna." Med detta har Aftonbladet identifierat sex aktörer som påverkats negativt av överbelastningen: dels EA Games, så klart, men också spelaren Phantoml0rd och olika lag som spelar tillsammans.

Bara EA Games är i ställning att på något sätt begära hjälp av polisen med obehagliga konsekvenser. Det är nämligen deras servrar, inte spelarnas, som drabbats av störningar. Störningar av internettjänster kan bestraffas med mellan två och fem år i fängelse enligt gällande EU-rätt.  EA Games väljer själva om de vill anmäla attackerna till polisen. Polisen skulle i sådana fall behöva spåra upp de som skickat för många datapaket till servrarna. Övriga fem drabbade, det vill säga EA Games kunder, har inte utsatts för någon oförrätt enligt lagen. De har köpt en kass tjänst, och får skylla sig själva.

Mats Reimer skriver om ADHD i Dagens medicin och nya behandlingsmetoder från bland annat Kanada. Den avslutande klämmen är "Ett problem inom ADHD-behandling som fått för lite uppmärksamhet är att läkemedelsbolagen gör hiskeliga övervinster på MPH , ett 60 år gammalt läkemedel. Sandoz har nyligen kommit med en kopia av långverkande MPH som är 7% billigare. I Kanada finns synonympreparat
som är 38% billigare. Varför fungerar inte konkurrensen här?"

Carl Bildt skickar blandade signaler till väljarkåren inför supervalåret 2014. Det är säkert inte lätt att vara utrikesminister i en regering dominerad av Anders Borg och Fredrik Reinfeldt, men man börjar undra om Bildt har sett sina bästa dagar när han hyllar FRAs verksamhet och samarbete med USA utan att lyckas koppla ihop dessa med det ihopsäckande Europasamarbetet.

Sveriges osäkerhetsverksamhet på internet är inget internationellt föredöme utan ses på med rädsla och förskräckelse av både andra stater och av företag.  Att säga att den svenska FRA-debatten inspirerar andra demokratiskt är i bästa fall hyckleri. När Bildt fortsätter med att ta upp riskerna att främlingsfientliga människor ska väcka krigets fasor i Europa när de bara följer samma tema som den svenska regeringens kroniska misstänksamhet mot det främmande och utländska framstår Bildts Europa inte som en särskilt trevlig plats.

2013 blickar tillbaka på ett år där både företag och medborgare fick starka anledningar att misstro världens regeringar och deras underrättelsetjänster. Det är framför allt den amerikanska och brittiska säkerhetsapparaten, med dess myriader anhängande företag och oändliga resurser som sätter skräck i både företag och privatpersoner. Svenska regeringen har med sina dataintrång, massövervakningen och sitt spioneri dock bidragit till den tilltagande oron i både affärsvärlden och grannländer och har tydligt sållat sig till USA och Englands lag. 

När kommissionen bjuder in alla EU:s medborgare att tycka till om upphovsrätt kan det vara värt att påminna sig om när upphovsrätten inte alls tjänar våra intressen. Vi har gjort en preliminär svarsmall för samrådet här. Den får gärna spridas, remixas och görasl sl om :-) Vill man läsa frågorna i originaldokumentet finns de här, och oerhört pedagogiskt framställt av Open Knowledge Foundation Deutschland här. Nu kommer framtiden!

Upphovsrätten har allt som oftast använts för att blockera innovation och nya sociala och ekonomiska modeller. Listan på fall när upphovsrätten helt hamnat i konflikt nyskapande är så lång att det är svårt att begränsa det till ett fåtal frågor. Kanske bör man bara till fråga 80 (samrådets öppna fråga) bifoga en lång lista av fall när upphovsrättsindustrin tydligt gått emot nya affärsmodeller och plattformar på nätet.

Här är en ganska kort lista över innovationshindrande åtgärder som stört mig genom åren:

Napster och LimeWire : Populära plattform för kulturdelning som efter stämningshot och förbudsföreläggande fick lägga ned legitima verksamheter och nu bara finns som piratplattformar.