Om vi kan ersätta kreatörerna med mjukvara behöver vi inte betala dem.
Låt oss gå igenom de olika grupperna:
(1) Musiker
Historiskt sett har en stor del av artisternas kompetens berott på att de kan manipulera vissa verktyg som skapar ljudvågor, s.k. instrument. Dessa instrument har sedan en tid tillbaka varit möjliga att helt och hållet återskapa - eller till och med överglänsa - elektroniskt. I takt med att de elektroniska möjligheterna blivit allt mer avancerade har också allt mer musik skapats "från skrivbordet". Hur många procent av den musik du lyssnar på just nu har skapats med trä- och metallbitar arrangerade i olika lådor? Om tio år finns det ingen anledning att tro att musikerna kommer vara annat än kuriosa (är de inte kuriosa redan idag, egentligen?).
(2) Tonsättare
Idag skapas fortfarande musik genom att personer ägnar ett liv åt att lära sig ett komplext, men ändå förutsägbart, matematiska system och sedan återskapa det i olika varianter där man genom kvalificierade gissningar hoppas att folk kommer gilla resultatet. Detta är ineffektivt så det skriker om det. I slutändan är det inte annat än matematik, och eftersom datorer är mycket bättre på sådana uträkningar (en persondator för 1000$ år 2020 kommer enligt Ray Kurzweil ha tillräckligt med kapacitet att simulera den mänskliga hjärna) kommer vi förmodligen se att mänskliga kompositörer halkar efter i utvecklingen. Om tio år kommer de vara överflödiga.
(3) Musikdistributörer
Move on, nothing to see here!
(4) Filmproducenter
Mycket av producerandet av filmer görs redan idag av diverse animeringsmjukvaror etc. Utvecklingen mot allt mindre mänsklig inblandning kommer utan tvekan (sett till den teknologiska utvecklingen) öka efterhand. Precis som att datorerna har tagit över tecknarnas roll inom filmen (se på de senaste pixar-filmerna), och snart också skådespelarna (fler och fler filmer har endast renderade skådespelare) kommer de också inom sin tid vara bättre på återskapande av röster etc. Ge tekniken 10 år och dagens skådespelare finner sig placerade i biosoffan istället.
(5) Översättare
Översättningsmjukvara håller redan på att ta över. Deras ordförråd och exakthet blir allt större varje år. Jag skulle bli förvånad om det ens om fem år finns någon anledning att kunna prata mer än ett språk (resten har du i mobilen).
(5) Låtskribenter & manusförfattare
Kanske den grupp som har bäst chanser att överleva till 2030. Men ska vi vara ärliga så är språket inte mer än ett förutsägbart mönster (om än ett väldigt komplext sådant). I slutändan så är elektroniska kretsar mycket bättre och snabbare på att utföra beräkningar, och när vi lagt upp alla mänsklighetens samlade böcker på nätet kommer sådan mjukvara ha ett enormt referensbibliotek att utgå från. Eftersom mycket av vår litteratur främst är remixer av annan litteratur lär "fantasin" inte bli någon utmaning. Det kanske börjar med deckarklassiker och enklare poplåtar, men framtidens största klassiker lär utvecklas av självutvecklande författarnätverk - inte av enskilda (oförbättrade) människor.
Som sagt, mjukvara jobbar utan betalning.
Haha
Erkänn att du skrev det här inlägget i hopp om att provocera någon :-)
Haha, kanske det ja, men man måste ju varna alla de som tänkte sig en karriär inom något av ovanstående yrken. :)
Sorry Simon. Du kan "göra" musik från skrivbordet men datorn kan inte ersätta människan i själva uttrycket. När du spelar t.ex gitarr så kan människan uttrycka sej i oändligt många nivåer av styrka, längd, vibrato, intensitet med mera på varje ton. Detta klarar inte datorn förrän den är levande. Och som tur är så är inte datorn levande ( än ). Du får aldrig Datorn att spela "levande" till 100 procent. Du kan hyfsat kopiera känslan från mänskliga musiker men bara med begränsad succe.
Det finns idag så kallade samplers, d.v.s program som spelar upp "samplade" ljud utav instrument. Problemet som samplers har ar att när en människa spelar, låt oss säga, en virveltrumma. Så är inget slag EXAKT likadant som ett annat. När ett program spelar samma ljud så har den ett begränsat antal ljudsamplingar att använda. Slagen "låter likadana" vilket medför en "maskinell känsla" jämfört med en människa som spelar.
När du laddar ett sequenzerprogram ( Cubase ) med en midifil av en Mozartsymfoni så måste du lägga ner väldigt mycket tid på att försöka programmera in känslouttryck såsom, anslag, aftertouch osv för att det ska låta någorlunda mänskligt och njutbart.
Så tyvärr är inte punkt 1 och punkt 2 något som jag anser blir realitet i framtiden.
Människan kommer alltid att behövas i kreativiteten. Till skillnad från den digitala maskinen ( programet ) så är inte den analoga människan begränsad i sin kreativitet.
Mikke:
Låt oss se närmare på just trummaskinen. Det du säger är att det som skiljer människan från maskinen i detta fall är att maskinen endast har ett begränsat antal ljudsamplingar, medan människan har ett större antal.
Jag antar vi kan komma överens om att det även hos människans "trummande" finns en begränsning på antalet variationer? Dvs. från ett begränsat antal faktorer (trummorna själva, människans inlärning som styrs av nervimpulser, lufttryck etc.) så kommer också ett begränsat antal trumljud även från människan.
I så fall är det ju bara en fråga om att maskinen ska nå samma kapacitet som människan i detta avseendet. Om mjuk- och hårdvara fortsätter öka sin kapacitet i samma takt som idag är det en nödvändighet att så kommer ske förr eller senare. 10 år var en gissning tagen ur luften, men helt orimligt är det inte.
Angående kreativitet sedan, hur kan människans kreativitet vara obegränsad om vår processorkapacitet, minneskapacitet (komma ihåg mönster som vi återskapar etc.) och möjliga intryck vi kan ta in är begränsade? Finns det något magiskt i våra hjärnor som skapar denna kreativitet? Peka på ett skapat verk där vi inte fullt ut kan visa hur kreatören gått tillväga, vart inspirationen kommit från (barndomsminnen, lyssnat på en massa musik etc.).
Glöm inte mjukvara som automatiskt numrerar punktlistor... :P
Men annars tror jag att du är alldeles för optimistisk när det gäller översättning. Maskinöversättning har kämpat i decennier och ligger fortfarande ljusår ifrån en mänsklig översättare. Jag är helt övertygad om att du kommer att bli förvånad om fem år över hur lite som har hänt.
Oldtimer: Teknikutvecklingen sker dock inte linjärt utan snarare exponentiellt, utvecklingen föder i sig självt utvecklingen. Kartläggningen av det mänskliga genomet kom exempelvis nästan ingenstans under de första åren för att sedan avslutas snabbt de sista åren.
Ang. stycke 1 och 2. Nej, Det är just det som är skillnaden. Att människan har ett OÄNDLIGT antal variationer.
Det funkar inte riktigt som du tror. T.ex är standarden i Midiprotokollet, som används av Sequenzer, musikprogram hela tiden uppbyggt på 1/128 . Dvs du kan bara ha t.ex ett anslag defenierat i ett utav 128 delar. där 0 är svagaste och 127 är hårdaste anslaget. Likadant är övriga parametrar uppbyggda i midiprotokollet.
Människans kapacitet är i sammanhanget oändlig och när du frågar om det finns något magiskt i våra hjärnor så måste svaret otvetydigt bli ja.
Musikalitet har vi olika möjligheter att nyttja var och en av oss.
Jag har sysslat med musikinspelning sen 1980. Idag använder man datorn framför allt som preproduktionverktyg och som inspelningsstudio. Som Inspelningsstudio kan datorn plus dedikerad utrustning idag helt ersätta de 2 tums bandspelare som användes fram till c:a år 2000 som huvudsaklig inspelningsverktyg. Idag används som sagt mestadels Dator med kringutrustning. Dock används ibland 2 - tums bandare för att få till ett "visst" ljud som det i dessa kretsar anses att det digitala inte klarar av att återskapa.
Så min erfarenhet lär mej att du har fel när det gäller musiker och kompositörer. MEN det finns ett fal där du har rätt. Nämligen såkallad technomusik och dess olika sidospår. Där själva musiken bygger på sequenzerslingor. Där kan jag se att såsmåningom kommer program att med slumpvariation ta fram "låtar" som älskare av denna musikart kommer att älska.
Jag måste oxo protestera mot att du tror att synthar kommer ersätta vanliga gamla instrument av trä och metall. Synthen är ett fantastiskt komplement till de traditionella instrumeneten imo.
Senast köpte jag en plugg som heter Omnisphere. Den är helt fantastisk på att låtdrömsk och ambient.
Människans kapacitet är inte oändlig. Vi har ett begränsat antal kopplingar mellan våra hjärnceller och hastigheten är också den begränsad (och långsammare än elektroniska system). Peka på vart i vår värld som vår kapacitet skulle vara oändlig.
Den mesta musik som spelas idag spelas redan av elektroniska källor (jfr. när du spelar upp något på din dator). När vi har mjukvara som är tillräckligt bra på att återskapa de matematiska mönster som spelas upp i våra datorer behövs det inte heller något "ursprungsljud".
Att midiprotokollet inte klarar av den variation som krävs är inget som jag försöker motbevisa. Jag menar bara att med teknisk utveckling som går snabbare än mänsklig utveckling så kommer tekniken inom tid att bli bättre på att skapa musik än oss. I slutändan handlar det om vem som kan processa bäst matematiska mönster på kortast tid.
Mikke: Det är en myt att människor kan åstadkomma ett oändligt antal variationer i musik. Visst kan vi åstadkomma "nivåer av styrka, längd, vibrato, intensitet" med större variation än en dator idag, men också med mindre exakthet. Man ska vara jäkligt bra för att pricka rätt på de nivåer vi talar om. Även om jag i teorin kan skapa variationen kommer denna variation att vara väldigt slumpmässig. Jag tror att den mängd musiker som är bättre än datorer på att skapa sådanthär idag är ett fåtal. Och de sjunker i takt med att datorer blir kraftigare och bättre på att arbeta och kommunicera.
Jag hade svårt att uttrycka vad jag menade. Jag hoppas att du förstår.
Mattias: En ypperligt bra strategi.
Simon: Hur blir det med beslutsfattare och byråkrater i framtiden, när datorer kan räkna ut besluten somn garanterar det bästa samhället?
Ja, frågeställningen är till för att vara provokativ ;-)
Isak: All mänsklig aktivitet där man arbetar med oförbättrade hjärnor (dvs. biokonservativa personer) kommer vara överflödig och ineffektiv inom 30 år. All annan aktivitet kommer inte gå att utskilja från mjukvara och teknik.
Själv kör jag ju två olika examen i både politik/förvaltning och filosofi/normativ etik, så jag klarar mig även om byråkrater skulle gå ur modet. ;-)
Å andra sidan läste jag idag en intressant artikel om en potentiell super-AI som är moralisk överlägsen mänskligheten, så i slutändan kanske det är lika bra att skita i det här med att vara människa och "go digital".
Du har rätt att instrumentmjukvaror blir starkare och starkare (inte bara samplade instrument utan även modellerade). Men bara för att du kan få ett oerhört realistiskt ljud som output betyder det inte att det krävs mindre input. Snarare är det så att ju komplexare modellerna blir desto mer variation i input och desto mer avancerade inmatningsgränssnitt krävs - till en punkt där du åter börjar närma dig det som gäller för fysiska instrument. Den avgörande fördelen med elektroniska instrument är i många fall den lägre kostnaden och flexibiliteten att kunna spela in och redigera saker i annat än realtid. Men vill du ha någonting riktigt uttrycksfullt krävs fortfarande en människas goda handlag - antingen vid spakarna eller vid de riktiga instrumenten.
Vad gäller simulering av den mänskliga hjärnan så tror jag att du är överdrivet optimistisk. Och även om vi hade den råa beräkningskraften så är det osäkert vad vi skulle ha för nytta av det om vi inte vet tillräckligt väl hur hjärnan fungerar - strukturer som det tagit evolutionen årmiljoner att frambringa.
Att hitta de rätta strukturerna kan vara avsevärt mer tids- och energikrävande än att emulera en känd struktur.
Nu får ni ge er pöjkar. Musik är inte bara Matematik. Jag trodde och hoppades det en gång i tiden ( jag är inte så duktig själv på själva spelandet ) men har fått lära mej att så är det inte. Det som gör att jag gillar ett visst stycke är inte matematiken utan just den faktor som gör att det inte är matematik längre ( jävligt bra förklaring faktiskt ). "hänget" "drivet" är faktorer som man inte kan utanvidare defeniera.
Jag menar att visst människans uttrycksmöjligheter är oändliga ( and growing ).
Jag tror att "datormusik" har en framtid. Jag tror inte datorer kommer att göra "bättre" musik än människor. Jag tror datorer kommer fortsatt att kompletera människan i dess utforskning efter flera utrycksätt.
Jag tror dessutom att bra eller dålig musik är ett resultat av mixade känslor mellan utövare och lyssnare.
Musik "skapas" ju inte - det är ju mer fråga om ett urval ur en i praktiken obegränsad mängd av musikstycken.
Lägg till detta urval saker som personlighet, image, utstrålning och utseende så kommer vi närmare det som gör att viss musik är populärare än annan, och varför det blir svårt att ersätta. I relation till maskiner är vi nämligen värsta sortens rasister än så länge, och gissningsvis ett bra tag till.
Ett annat slags inlägg i diskussionen.
http://www.wired.com/underwire/2010/06/gallery-strange-instruments
Sen Simon så tror jag du missförstår vad Ray Kurzweil faktiskt menar. Den singularitet han pratar om där det uppkommer en oberoende maskinintelligens kommer inte att skapa en intelligens som producerar nytta för människor. Dvs den kommer inte att skapa musik eller konst åt oss. Frågan är om vi ens kommer att kunna förstå den, eller den oss.
Mikael: Med tanke på att möjligheterna att avläsa hjärnaktivitet förbättras dramatiskt just nu så torde det vara rimligt att datorer kommer vara bättre än oss själva på att bedöma vad vi bör lyssna på. Säg att en dator avläser din hjärna och utifrån statistiska modeller tar fram sannolikhetskalkyler över vad du förmodligen kommer tycka om att lyssna på om fem minuter. För de som integrerar sig med tekniken kommer det så klart inte finnas någon anledning vid detta stadiet att skilja på "maskiner" och "jag".
Men oavsett vad så är det kreatörerna jag vänder mig mot här, om de som väljer vad vi ska lyssna på kommer behövas om tio år är en separat fråga. Det är mest artisterna som gnäller om att få betalt idag, och jag menar att vi då lika gärna kan ersätta de med en bunte kiselkretsar (eller whatever som är populärt 2020).
Rasmus: Kurzweil menar väl snarare att tekniken och människan kommer växa samman, en bild jag delar. Min poäng i texten var dock endast att hårdvaran kommer ha sjunkit drastiskt i pris till 2020 - till den grad att den kan skapa musik bättre än vår egen hårdvara.
Mikke: "Drivet" och "hänget" kan (om de betyder vad jag tror de betyder) definieras som ett visst stadie av neurologisk aktivitet i din hjärna som tar sig uttryck i ett språkligt uttal eller motorisk skicklighet (vilket i sin tur triggar andra biologiska maskiner att röra sig och reagera). Det är inget magiskt med det.
hehe, Jo Simon, det är det. :)
Borde vi inte redan idag kunna ersätta politiker, med maskiner som skriver lagförslag på ett visst tema, utifrån en viss ideologi?
Eller stryk det där med ideologi förresten. Det är knappast tillämpligt. Återstår ett datorprogram som skriver lagförslag. Hur svårt kan det vara?
Argumentationen bygger på en grundinställning där musikkonsumenterna väljer artister att lyssna på helt utifrån egenskaper i deras musik, och inte utifrån deras mediepersonligheter. Så ser marknaden _inte_ ut idag, och den lär inte utvecklas åt något annat håll eftersom artisterna numera tjänar allt mindre pengar på skivintäkter och mer på turnéer och andra offentliga framträdanden.
Detsamma gäller även skådespelare - mycket ofta väljer folk att se en film på grund av att en viss skådis är med, och då inte nödvändigtvis för att han/hon borde passa bra i rollen utan på grund av en offentlig personlighet som uppfattas som cool (eller av rena utseendeskäl).
Vad gäller språket så är språklig variation och förändring något som bara till viss del kan förklaras med matematiska modeller, utan till stor del beror på sociala faktorer. För att skapa en självgående översättningsmaskin behöver vi kort sagt en dator som kan förutsäga all mänsklig utveckling, vilket vi i alla fall inte lär ha inom fem år.
Din uppfattning om litteratur som en produkt av språket är också lite märklig; innehållet utgår ju från den mänskliga erfarenheten, och återigen kommer vi till den personliga beståndsdelen i författarskapet. Även bokmarknaden går ju numera mot en utveckling där varje kreatör (författare) till stor del säljer sina verk genom att etablera en personlighet i media.
Sammanfattningsvis: Artikeln har spännande visioner varav många utan tvekan (till viss del) kommer att bli verklighet, men den tar dessvärre inte in mediemarknadens behov av personligheter (snarare än verk) i bedömningen av utvecklingen.
Slarn: Poäng, jag bör kanske kvalificera mitt uttalandet till att säga "all produktion och framförande av musik kan läggas över på mjukvara". I debatten framhålls dock oftast att det inte kommer skapas någon musik om inte artisterna får betalt, och det är främst denna funktion jag menar kan läggas över på mjukvara.
Sedan är det väl inte otroligt att mediapersonligheter kommer vara till hälften mjukvara (om de inte redan är det idag) i framtiden, men det är förmodligen en annan diskussion.
Angående skådespelare lär det finnas coola mjukvaror man kan se på. :) När datorerna är tillräckligt mycket intelligentare än oss lär de också vara bättre på att analysera omvärlden och skapa en "känsla av coolhet".
När det gäller översättning finns idag de flesta mänskliga uttryck upplagda på nätet, och nätets storlek växer exponentiellt. I Googles chattprogram "Wave" finns det, såvitt jag vet, en inbyggd översättningsmekanism som använder hela internet som referensbibliotek. Även vi människor använder i utökad utsträckning internet för att förstå olika internetmemer eller uttryck - det verkar osannolikt att inte avancerad mjukvara skulle kunna göra samma sak.
Överlag kan jag hålla med om att fokus på mediapersonligheter kommer vara fortsatt viktiga (och ännu viktigare) i framtiden. Det innebär dock inte att artisterna kommer överleva, snarare lär det bli allt vanligare med PR-proffs som skapar musiken/filmerna genom mjukvara och sedan marknadsför den och sig själva. Där kanske man kan tala om en konstnärsform som kommer överleva åtminstone några år till.
Mikael Nilsson skrev:
"I relation till maskiner är vi nämligen värsta sortens rasister än så länge, och gissningsvis ett bra tag till."
Nej, en rasist är en som tycker att en viss ras är bättre än alla andra. I det här fallet säger du att det är en viss art som är bättre än alla andra.
DÃ¥ heter det inte rasister, utan -- just det -- artister.
;)
Jag tror att författare, låtskrivare, dramatiker och liknande aldrig kommer ersättas, då människor kommer vara bättre på att förmedla mänskliga känslor – och framför allt kommer människor uppfatta andra människors arbete som mer genuint än datorers. Det är samma aspekt som Slarn tar upp, som jag tycker du missar. Dessutom, gällande musik, tycker jag att du missar ytterligare en del: fankulturen, relationen till ett band, och inte minst livespelningarna. Översättning kommer komma närmare och närmare perfektion, men så länge texter ursprungligen är skrivna av människor för människor kommer det krävas åtminstone en genomläsning med rättning av vissa uttryck eller ord, som må vara perfekt översatta, men inte fånga samma känsla som författaren försökt förmedla som ett annat ord.
Så egentligen är det endast de osynliga rollerna som försvinner. Översättare är osynliga – musiker är det inte. Musikdistributörer är osynliga, liksom manusförfattare till filmer. Däremot inte författare till böcker, i vanliga fall. Jag tror mycket väl att du har rätt i att datorer och datorprogram kommer ta över mycket av människors roller, men man ska inte underskatta människors behov av relationer med andra människor.
Att ta upp midi är väl lite halmdockevarning. Är inte midi ganska nollnolltal? Midi kanske är det format som är bäst anpassade till oss människor, men datorer bör ju kunna hantera rätt mycket mer komplexa argument.
Och Mikke, tror du på magi? Hur skulle du isåfall definiera "magi" och vad gör datorer inkapabla att utföra denna "magi" när människor verkar fullt kapabla? Kan djur utföra magi?
Det finns faktiskt en term för människor som anser vissa arter mer värda än andra, specisister.
Och jag håller med om parallellen. Det är väldigt mycket "Vi är överlägsna dem" i de irrationella argumenten kring varför datorer skulle vara sämre än människor.
Det är sådana människor som hindrar att vi uppnår det automatiserade samhället.
Isak, Jag tror att även djur har den magin, ja. Datorer gör saker efter ett matematiskt mönster. Det gör inte en människa. En människa utför saker i samspel med andra.
En rockgrupp spelar en låt i samspel mellan varrandra. Bastrumman och basen pumpar i symbios och skapar ett häng realtivt virvelkaggen. D.v.s tiden för en 1/4 att förflyta varierar hela tiden fram och tebax. längre, kortare, kortare, längre, osv. Detta mönster upprepas aldrig utan är alltid unikt. Med en dator upprepas mönstret inom snar tid och upplevs därmed som dött och stelt.
Sen är det väl lite förmätet av dej att säga att Midi är halmdocke varning. Vad jag påpekade var att Midiprotokollet är standarden för musikprogram såsom, Cubase, Logic, Digital Performer, Protools osv. Där definieras midiparametrar i 128dels steg, vilket är ett oändligt tal.
Så idag finns inget musikprogram som kommer i den närhet som Simon och du försöker påskina. Långt därifrån.
Midi är det protokoll som togs fram för att datorer (sequenzers) skulle kunna kommunicera med synthar och trummaskiner. Då hette syntharna, Prophet 5, DX7, Juno osv. Idag har du sällan yttre synthar utan nästan enbart plugins. MEN det är fortfarande Midiprotokollet som programmen bygger på.
Vad ni kanske är ute efter egentligen är att musik gjort utav en dator kommer att vara lika populärt som människoskapad musik. Och det är fullt möjligt. Vad jag argumenterar för är att den musik som människor skapar inte kan göras exakt eller bättre av en dator. Musikern behövs där precis som kompositören.
flåt menar såklart ändligt tal, inte oändligt tal / ds
Det känns som att de problem du påtalar som jag håller helt med om att vi har idag går att lösa med kraftigare datorer och bättre programmering. Inte mycket resurser har lagts på det här. Men med tanke på hur tekniken utvecklas är det inte svårt att tänka sig. Trodde vi för tjugo år sedan att vi skulle ha större fickminnen än vad dagens datorer hade på hårddiskarna då? Trodde vi att vi skulle kunna skapa levande organismer?
Jag är fortfarande nyfiken på hur magin fungerar och varför datorer är inkapabla att hantera den.
Simon, jag ser en slags självmotsägelse här. Idag är popmusiken till stor del maskinskapad. Det är inte mycket av artisterna själv man ser och hör. Popmusiken är också i regel den mest enformiga.
Datorn har problemet att den är binär, allt den gör måste passa in i ettor och nollor. Sen får jag en känsla av att det är skillnad på hur vi lyssnar på musik, många lyssnar med empati, de njuter inte av mönstren så mycket som de njuter av associationerna de framkallar. Det kanske kan skapas ett program som kan uppnå detta, men det kommer vara svårt att få att fungera av samma orsak som det lär vara svårt för FRAs filter att fungera. Det kräver en enorm mängd statistik för göra det du säger, och när mängden statistik börjar bli tillräcklig har kulturen redan förändrats och gjort statistiken föråldrad.
Din modell med datorer som analyserar ens hjärna på stört och skapar den ultimata musikupplevelsen tror jag man bör se upp med, det lär vara extremt beroendeframkallande.
Sen har ni vänt på konceptet med skicklighet och exakthet. Människans inbyggda brister är lika viktiga för musiken som musikerns skicklighet. Och det är just bristerna som datorn aldrig kommer förstå, inte minst för att de som har förmåga att skapa så komplexa program i regel inte heller förstår hur dessa brister kan skapa något som andra tycker är vackert.
Fast det är klart, min poäng faller ju i relation till dig i och med att du inte njuter av samma saker som jag och andra som är mera känslomänniskor, du kan klara dig utan musiker i din musik, för du gillar andra aspekter av musiken än det som är unikt för människoskapad musik.
Men det finns många som gillar även det som gör människoskapad musik unikt, och jag betvivlar att musikerna kommer försvinna på grund av fildelning och digital musik. Jag har bott i Ransäter där folkmusikstämman blir större för varje år med 4000 besökare, tror jag det var i år. Vilket dock inte kan mäta sig med dragspelstämman som går av stapeln i Ransäter en vecka senare som brukar ha över tiotusen besökare. (Fråga mig inte hur de får plats i en liten håla som ransäter, för det måste innefatta någon form av utvecklande av extra fickdimensioner... Men det är likväl så många.)
Kollade upp antalet besökare. Det var visst närmare 6000 på Ransäterstämman och cirka trettiotusen på Dragspelstämman. Hur fan det går till att få in trettiotusen i Ransäter vet jag som sagt inte, när jag var på Ransäterstämman första gången för tre år sedan var det nog en 4000 besökare, och redan då kändes det som att folk bodde på varandra...
David: Dock är ju popmusiken i särklass den största och mest populära musikgenren?
Jag tror säkert att mindre och avlägsna subgrupper kommer fortsätta lyssna på "hemmagjord" musik i framtiden, precis som att det finns folk som sysslar med LP-skivor idag (och allt annat möjligt mystiskt, som att köra med gamla 1800-talsbilar).
Jag vill dock mena att (1) detta i ökad utsträckning kommer vara en hobby och inte ett yrke, och (2) att det inte kommer finnas något samhällsintresse att bevara en rätt till betalt för dessa grupper. Även om det fortfarande kommer finnas kreatörer i den klassiska bemärkelsen kommer kreatörens yrkes- och samhällsroll försvinna (beroende då på om man räknar de nya mjukvarorna som kreatörer, vilket man kan vara tveksam till - vi har en tendens att inte vilja tillskriva den av mänskligheten magiskt givna kraften att _skapa_ orginal till simpla ting som datorer).
Jag tror du underskattar det sociala behovet. Om vi helt tar bort rätten till att få betalt för kulturskapande så tror jag att risken finns att den sociala aspekten av musiken ligger i riskzonen med. Det magiska som det pratas om handlar till stor del om just det, känslan av att det som lyssnar på skapats av en annan människa, eller en orkester. Känslan av att dela kärleken till musiken med musikerna.
Jag har en känsla av att när samhället digitaliseras allt mer kommer detta behov att öka snarare än att avta.
När datorerna väl har förmågan att skapa musik på det sättet kommer de att vara självmedvetna, och då är det tveksamt att de kommer se på musik på samma sätt som vi. Musiken de skapar kommer vara för varandra, inte för oss. Men det här är ju egentligen inte relevant för piratideologi förrän det händer, om man ska se det krasst.
Jag vill att du ska veta att jag stöder Piratpartiet. Jag har aktivt försökt motverka propagandan på "Kulturskaparnas hemsida", vilket är rätt jobbigt för att de nollställer diskussionen med varje nytt inlägg och ignorerar alla poänger som gjorts innan. Så vi är på samma sida, men jag tror du är lika fast i dogmatiskt tänkande som kulturskaparna, fast på andra sidan.
David: Jag håller absolut med om att jag är dogmatisk, nästan lite fundamentalistisk. Någon måste våga kompromissa lite mindre i detta partiet. :)
Jag har inte mycket till övers för gnällande artister, och jag gillar datorer. Jag är inte intresserade av det sociala sammanhanget i musiken heller. Om datorerna kan göra min musik som jag vill ha den räcker det för mig.
Ursäkta att jag ger mig in i kommentarerna så sent, men ni kan inte ha denna diskussion utan att nämna Microsofts "Songsmith" mjukvara som lyssnar på vad du sjunger och skapar automagiskt musik till det hela. Det funkar utmärkt! Det är nästan ingen skillnad på om riktiga musiker hade gjort det istället. Exempel:
http://www.youtube.com/watch?v=mg0l7f25bhU
http://www.youtube.com/watch?v=xWYwY8GpuO0
http://www.youtube.com/watch?v=3Kv1IAG74D4
Vi har faktiskt ingen aning om hur vi ska få datorer att förstå mänskliga språk.
Textöversättaryrket kommer att få problem i och med att många kommer att nöja sig med de översättningar som är sämre än vad människan kan åstadkomma, men ständigt bli bättre, vilket inte helt kommer att slå ut behovet av översättare men låta väldigt många kämpa om få uppdrag när allt fler tycker "äh, det duger". Problemet är att den statistiska datorlingvistiken bara kan ta oss till en viss gräns, en gräns som inte är dålig men som är markant sämre än mänsklig nivå, i och med att analysen så att säga inte kan förstå texten, utan bara jämföra uttryck. Det håller dåligt till exempel när man medvetet spelar på vanliga begrepp men menar någonting annat.
Om fem år är frågan om det ens kommer att finnas vettiga datoröversättningar mellan svenska och kinesiska, till exempel, över huvud taget så att man faktiskt hjälpligt förstår en tidningsartikel, mer än att inse vad den handlar om. Modellen vi har nu kräver enorma mängder text att jämföra med, mänskliga översättningar som matas in för att användas. Det finns mycket mellan till exempel engelska och franska. Mindre mellan kinesiska och svenska. Eller ens svenska och finska.
E-mannen: Oerhört intressant. :) Om vi bara kan få mjukvara som slumpmässigt skapar sång så har vi tagit bort kreatörerna helt ur processen.
Johan: Förstå och förstå, det räcker med att de i allt väsentligt behandlar texten som att de verkar att de förstår den. Dvs. respekterar semantik (även om det inte är genuin förståelse). När det gäller textmassa att jämföra med så växer nätet exponentiellt. 2015 kommer vi ha samma storlek på nätet som 2020 med linjär utveckling.
Fast det räcker inte bara med textmassa, du måste kunna mata in samma text på olika språk, korrekt översatt. Och med "förstå" så syftar jag på att kunna hantera semantik i avvikande sammanhang, det är där vi har problem.
Science-fiction författaren Isaac Asimov har avhandlat detta mycket bra i bl.a bokserien "I, Robot".
För den som är intresserad och road av huruvida och när maskiner kan anses ha "liv" och vara självständiga tänkande varelser med en "själ", så rekommenderas läsning av "I, Robot".
"I, Robot" är en klar ögonöppnare.
Svenska översättare har redan svårt att få jobb. Fast det beror på att svenska folket mest vill läsa helsvenska deckare numera. Personligen tycker jag de ska börja översätta Charles Stross och Justina Robson istället så att svenska folket får lite litteratur att läsa som tvingar dem att tänka lite.
Wow, vilken ultranördig science fiction-dystopi!
Helt orealistisk, förstås, och fullkomligt galen ur alla aspekter - men en spännande satir som definitivt väcker tankar.
När jag håller bröllop vill jag ha med mig musikanter som spelar på riktiga instrument, som jag kan ha ögonkontakt med, och som t.o.m. kan bygga sina egna instrument om det kniper, av material som de hittar i skogen i närheten av sitt hus.
Ingen dator kommer någonsin att kunna göra allt det jag kräver av den musik jag lyssnar på och använder mig av i olika sammanhang.
Jag spelar också musik, och har hittat på egna grejer som ingen annan gör. fem fjärdedelstakt på djembe, som sakta ökar tempo, för att gå över i en tvåtakt, som också sakta ökar.
Det skulle bli löjligt att försöka generera fram sådant i en dator - särskilt med tanke på att min trumma kan jag ha med mig överallt, och spela varsomhelst. Det går inte med digitala inspelningar.
Det kommer alltid att finnas plats för singer/songwriters med en gitarr. Eller något annat instrument.
Bra översättare växer inte på träd.
Det är en stor konst att tolka poesi från ett språk till ett annat.
Själv har jag översatt tecknade barnfilmer, som skulle dubbas till svenska. Det kommer ALDRIG att finnas någon dator som kan göra det jobb jag gjorde. Att hitta på ett språk, att lösa knepiga ordvändningar så de funkar både med munrörelser och rytm. Måste till en kreativ människas fantasi och språkkänsla.
Lägg till ny kommentar