För kanske två veckor sedan poängterade en vän för mig att myndigheter som FRA just ingår i samarbeten med andra statsmakter och att det därför är viktigt att de kan bedriva bra och gedigen massövervakning av kommunikation. Därför skulle man i teorin, enligt min vän, faktiskt kunna se FRA som berättigat. Dessutom förhåller det sig så, fortgick konversationen, att även om FRA inte övervakar svenska medborgare så gör alla våra grannländer det. Därför spelar det ingen roll från privatlivssynpunkt om FRA finns eller inte. Jag antar att det är sådana här resonemang som får människor som Allan Widman att tycka att FRA är bra och rättfärdigat - de har helt enkelt vänt på medborgarrättsbegreppet och konstaterat att vi som medborgare har en skyldighet gentemot vår regering att låta oss massövervakas så att vår regering inte ska få konkurrensnackdelar gentemot andra regeringar som vill ha information om svenska medborgare. Samt att svenska staten inte har någon allmän skyldighet gentemot sina medborgare att skydda deras rättigheter så länge inte andra regeringar vill skydda svenska medborgares rätt till privatliv.

Today the European Commission is gathering its European Multi-Stakeholders Platform on ICT Standardisation to discuss issue on ICT and Standardisation issues in Europe. I have taken the opportunity to bring to the agenda the issue of DRM in HTML5, a currently much controversial issue which risks passing the standardisation procedures at W3C without further political scrutiny. I have had the help of my assistant Ulf Pettersson, who attends the event in my name as I have obligations in Strasbourg, and Martin Kliehm, a Piratenpartei member and well-acknowledged expert on public sector ICT use from Frankfurt.

Dear ICT experts and platform participants,

Unfortunately Ms Amelia Andersdotter, Member of the European Parliament, cannot be with us here today as she needs to remain in Strasbourg for important plenary votes. My name, however, is Ulf Pettersson and I work for Ms Andersdotter with matters of technology and intellectual property.

Under de senaste tre åren har jag ofta ställt mig frågan "vem ska ta ansvar för det här nu då?" när jag hittar något särskilt problem som ingen verkar bry sig om. Marcin Dekaminski har skrivit om hacket av Skatteverkets e-legitimationssystem som ingen ville eller vill ta ansvar för. Dagens Juridik har på ett snyggt sätt diskuterat "mardröms"-konsekvenserna av att det inte finns något ansvar. I flera debatter med Anna Troberg har Allan Widman understrukit att svenska lagstiftare försökt ta ansvar för t ex FRA, men eftersom PRISM-diskussionerna har handlat om ett annat lands myndigheter verkar det varken finnas vilja eller insikt om att diskutera det politiska ansvar vi behöver ta för personuppgiftsskydd i Sverige och Europa.

Today I woke up with the news that Turkish riot police has kicked out protesters from Taksim square, symbol of the Istanbul protests against Erdogan's government. Since the first actions of police violence against a pacific group of people camping in Gezi Park to save it from complete destruction and its replacement with another shopping mall instead. National media has silent the protests, showcasing penguin documentaries and other kind of programmes that, apparently, were more relevant than the happenings originated in Istanbul and that spread all around the country.

Emma Marie Andersson skriver följande om mitt inlägg igår: "Amelia Andersdotter kritiserar de journalistiska insatserna kring det som skrivits om #prism - jag är inte helt säker på att jag håller med om att det finns något motsatsförhållande? Kanske läser jag tokigt, men att övervakningen är ett faktum behöver man väl exempelvis förstå. Att det är ett faktum som vi behöver förändra - politiskt - är ju inte en motsättning mot hennes helt relevanta slutsats?"

Jag kritiserade framför allt kulturjournalisterna som jag menar totalt missar poängen med att USA:s regering bedriver massövervakning av svenska medborgare. Det handlar inte framför allt om huruvida USA är en demokrati, eller om Google är ett snällt företag, utan att den amerikanska staten i slutändan inte har någon skyldighet att verka i vårt (svenskarnas) intresse, och att våra (svenska) politiker har det. Nationalstatspolitiken har inte tagit sig förbi nationalstaten, och det kan vara kontraproduktivt att tro att den har det. Framför allt ogillar jag att man avskriver svenska politiker från allt ansvar för hur politiken utvecklas. Via e-post tog jag också emot en reaktion från Andreas Ekström, som på grund av en glitch i nya hemsidan (jag har mottagit mejl om att det ska vara fixat nu) inte fick posta sin kommentar:

Hej!

This week Amelia is in Strasbourg for the monthly plenary session. During these days, she will work with many of the dossiers the she is involved at the moment, as there will be shadow meetings for the Collective Rights Management, eTEN and eID legislations. There will be also a press conference on the data protection campaing and votes on the Public Sector Information directive. You can take a more detailed look to her schedule here:

 

Monday

16:00 – 17:00 Green group meeting
17:30 – 16:30 Debate on customs enforcement

Tuesday

11:30 – 12:00 Plenary votes
12:00 – 12:30 Intervention of the President of Slovenia in the plenary
12:30 – 14:00 Plenary votes
15:00 – 16:30 Internet Core Group Meeting
15:00 – 16:00 eTEN shadow meeting
15:30 – 16:30 Debate with the European Commission on the proposals for single telecoms market
16:30 – 17:00 Shadow Meeting on Collective Rights Management
19:00 – 21:00 Green group meeting

Wednesday

08:30 – 09:00 Nordic-Baltic Breakfast Meeting
09:00 – 10:30 eID shadow meeting
10:00 – 11:00 Press conference on the data protection campaign
11:30 – 12:00 Plenary votes
12:00 – 12:30 Intervention of the President of Portugal in the plenary
12:30 – 14:00 Plenary votes
16:30 – 17:00 Meeting on the Implementation Report on the regulatory framework for electronic communications
18:00 – 20:00 Green group meeting

Thursday

08:30 – 11:30 Debate in the plenary on the reform of the Public Sector Information directive
10:00 – 11:00 Pirate Delegation Meeting
12:00 – 14:00 Votes, including for the reform of the Public Sector Information directive

När den amerikanska staten uppdagas ha samlat på sig privat information om i stort sett alla människor på jorden i syfte att säkra den amerikanska statens fortlevnad låter kommentarerna förstås inte dröja på sig.

Sydsvenskans Andreas Ekström föreslår att allas personuppgifter och privata information ska göras öppna för alla, inte bara för amerikanska säkerhetstjänsten. Ett naivt förslag, i sanning.

Data är inte så värdefullt i sig självt, men strukturerade och analyserade data, information, kan vara det. Det enda som händer om man öppnar allas personliga information för alla andra är att den som är bäst på att strukturera och analysera får mest makt.

Så vi behöver fråga oss om vi tycker att det är rimligt att det är på det sättet, alternativt skapa lagstiftning som gör att de företag och tjänster vi behöver använda oss av på daglig basis får starka incitament att inte göra oss sårbara för den aktören eller personen.